Jag tänker på dig ibland. Inte ofta längre, men ibland. Jag fick aldrig mitt avslut. Jag fick aldrig chansen att fimpa ciggen på din fina bil, slå it dina perfekt raka framtänder eller bryta näsbenet som så vackert pryder ditt felfria ansikte. det gör mig arg.

Du försvann och du tog en liten bit av mig med dig. En bit som du alltid kommer att äga, som ingen kan ta ifrån dig. 

Jag skulle så gärna vilja få säga allt jag aldrig sa. Berätta för din fina gravida fästmö att du inte alltid varit henne trogen. Att du är ett svin. Att du krossat mitt hjärta och fler därtill.

men vad tjänar det till. Karma kommer att ta dig en vacker dag. En sån dag då solen skiner och den varma blåsten doftar av blomster, då kommer kaena ta dig. Och det kommer kännas bra. Även om jag knappt vill erkänna det för mig själv så kommer det verkligen att kännas förjävligt bra. Jag vill få mitt avslut. Jag vill veta att du också plågats. För jag har plågats.

 

på grund av dig.